fredag 2 oktober 2015

The story of Berlin(marathon)

Sällan kan man bli så glad som när en gammal amerikansk flygplansvinge dyker upp i fjärran eller när  en italienare är lika kulinariskt bra som förra året. Det blev dessutom en kaotisk grek också i Berlin  innan helgen tog slut. Men först "the story"...... 

                                          Silvervingen
 
För att göra en lång historia kort så var inte min uppladdning inför Berlin marathon den bästa. 
Efter att ha kört ett långpass ca 3 veckor innan så fick man känna på "ontont" i höften, eller ren och skär skelettsmärta i höften. Det blev halta Lotta och en vånda att tvingas tacka nej till farthållaruppdraget Stockholm halvmara, bittert värre!
Så det blev helvila med ett par löpsvängar ett par dagar innan loppet!
Ok, 7+7km får räcka som förberedelse+lite kinesiotape att lura höften med. Nu drar jag!!!!!

Checkar in på filmhotellet där jag fick Klaus Kinski-rummet(bra filmskådisvibbar:) 
Skrik i natten på tyska!

Sen iväg till mässan åtminstone på Tempelhof och käka några bratwurst med surkål och kryssar lite bland montrarna/utställarna. Jag där var förstås Stockholm marathon gänget som vanligt!:) lite peptalk hanns med o en bild.

Kristina o en lite reströtthet undertecknad. ZebraMicke höll i kameran som vanligt;)

Lilla entrén mässan

Men att gå på mässa blir man hungrig av så jag slank in på min favorititalienare Luardi vid Ku'damm där det var lika galet högljutt charmerande tjatter och smått kakafoniskt;)  Satt i ett hörn o sleva i mig en god pastarätt med god aptit. Sen in på Lidl o handla chips, munkar och läsk för en optimal kolhydratladdning!
Nästa morgon var det dags att lassa in en god frukostbuffé bland enbart italienska maratonlöpare!!? Vart har jag hamnat? Ett tyskt filmhotell med bara italienare?! Superbuffe' i vilket fall som helst.
Ingen hisskräck här inte!
Lugnet före stormen 

Trava iväg sen på en öde Ku'damm autostrada till S-bahn Savignyplatz för vidare transport till Berlin Hauptbahnhof. Hoppsan, här var det några tusen till som skulle fram, men det flöt på i gammal god tysk logistikanda.
Träffa på Linus Holmsäter och fick bra pepp och ett knippe high-fives innan han sprinta iväg för att värma upp, vilket energiknippe. Såg han vinna Sthlm Ultra 50k i somras och då såg han helt oberörd ut i mål!!:)
Peptalk

Pust, kommer jag aldrig fram till starten och loppet nån gång!!??(orkar du läsa fortfarande??;)
Ok, nu rappar vi på. Typ tysk liftkö till start o lite vassa armbågar+kontroller innan man hamna i sin rätta H-fålla. 

Å där går starten, härligt soligt och perfekt 11-12 grader till att börja med.
5k går bra, inga skadekänningar. Vid 7k kommer en göteborgare upp vid mig och börjar "tjöta". Riktigt trevlig kille som ska springa under 3:30 säger han. Väntar bara på att han ska springa iväg eftersom jag struntar i min klocka och att det går i pratfart. Men vi pladdrar på till 10-15-20-25k utan att jag blir riktigt trött, skumt. Eftersom han har med sig egen flaska och jag går in i vattendepå, så tappar jag han några gånger men kommer ikapp. Vid 30k känner jag att nu är det dags att krypa in i maratonbubblan för nu börjar det. Det oundvikliga jobbiga, jävliga och skönt elaka sista milen!!:/ Välkommen, jag har väntat på dig dina jädrans sista kilometrar, men jag ger mig inte utan kamp, no way!
35k närmar sig nu, huvudet upp och fötterna ned, men det slits rejält nu. Måste distrahera mig med allt möjligt, från att räkna trummor till svenska och danska flaggor.
Men då!!............för sjutton jag är ju på Ku'damm och där är mitt hotell som jag ska mysa på efteråt och där dyker den där amerikanska flygplansvingen upp som markerar museet "the story of Berlin"(helt ok att gå på). 
Nu räknar vi ner km, en fot ska sättas på ett någorlunda bra sätt framför den andra för att få mig att komma framåt. Men Gud vad långsamt det går nu. Är man aldrig framme. Jo, nu känner jag igen mig, där kommer svängen ut på Unter den Linden och där tronar Brandenburger Tor upp sig. 
Lycka!!!!! Ge allt, se glad ut o smila till alla fotograferna o skärp dig nu och se spänstigt avslappnad ut i målgången!;) 
3:34:44 och nytt pers! Så j-a nöjd!:)) 
 Det blev sen en massa löpsnack o surr med alla som orkade höra på, lite skottar, norrmän o en o annan svensk o tysk+god Erdinger öl i stora glas, gött.

Reichtag o en glad finisher!

Ähh, det får räcka med text för nu!
Ja just det, höll på att glömma greken. Den trevliga middagen på kvällen bland Linnea-TSM o annat löpfolk var skönt kaotisk med grekiskt serverande av en massa rätter som kom in lite hipp som happ, med förskräcklig ouzo som fylldes på i tid och otid, men hungrig var man,så det var gott!

Das war das som man säger! Auf widersehen Berlin. Vi ses nästa år hoppas jag:)