Lycka är en funktionströja som är lime

Så blev man glad till slut efter några dagars hängighet! Ett litet vitt paket med mjukt färggrant innehåll anlände genom brevinkastet idag!:)

Från en kanonhelg och ett Hässelbylopp som gick på räls, åkte jag på årets första bakslag. 

Inte så konstigt kanske efter ett himla snörvlande och nysande från folk o fä på tunnelbana/pendeltåg. Armbågstricket som skydd för snuveriets spridning verkar inte vara vidare värst spritt. Men ok, jag får väl/måste hålla mig lugn ett tag. 

Men det är ju lättare sagt än gjort! Vill ju springa o träna nu, har inte tid med det här!!!

Det blir total kapitulation när man känner sig lite småfebrig o bihåletung i pannan. 

Lite inhandling av diverse grejer på hälsokosten efter jobbet idag o sen får det bli vila o sömn. 

Nu ska jag ladda mentalt för TSM-runoffen och vara glad för min nya LIME-gröna(vad annars;) funktionströja!!! Lime e livet!

Medaljens framsida är dess baksida

Så bidde det en medalj till, ganska snygg faktist!

Vad vore ett löplopp(heter det så?), cykellopp eller en skidlopp utan medalj!? Ganska trist tycker jag, men en del tycker att det är slöseri o slänger dom på direkten. Lite synd faktist för det är ändå nån sorts bevis man får för sin träning. Dom brukar få hänga uppe en stund för att så småningom hamna i medaljlådan till slut.

Vilken är då medaljernas medalj förutom OS- guld förstås;) Stockholmsmaran är ganska maffigt tung att hålla i handen efter loppet. Man tappar inte bort den så där i en handvändning. Den matchar bra tyngden att klara en mara med det slit man lagt ned. Den mjäkigaste är nog "en svensk klassiker-medaljen"!! Så mkt man tar sig igenom under ett år och så får man en liten pluttplåtbit;( Nä skärpning  Vansbro!

Den roligaste "medaljen" jag har är ingen medalj alls utan en startnummerväst i storslalom, som jag fick för ca 10 år sen i en tävling i Italien. Vadå väst o ingen medalj?!? Vad jag menar är att minnen och andra saker är lika mkt värda som en medalj ibland. Så var det där i Italien när jag upptäckte att veteranerna med Stenmark, Tomba o Co skulle ställa upp i samma uppvisningstävling som jag. Tror aldrig jag åkt så sakta nedför en pist nån gång, då man absolut inte ville köra ur o inte få hamna på samma resultatlista som "Stenis"! Skidvästen och resultatlistan blev min bästa medalj!( Ingemar på 2:a plats och jag på typ 54:e plats eller nåt;-)

Nä, nu ska jag känna mig nöjd med min Hässelbymedalj som nu är min PB medalj på 10k! 

Men jag skulle gärna åtminstone får känna på en OS eller VM guldmedalj nån gång, drömma kan man alltid:-)

Lugn och ro, ingen stress...

Borgvattnet nån gång på 60-talet

Tänk vad livet var okomplicerat och bekymmerslöst när man var liten. Det mesta var bara ett äventyr som bara väntade på att bli upptäckt. Funderande och blickande mot framtiden på en bergknalle i Jämtland verkade vara ganska skönt och kravlöst. Inga måsten, inga tider att passa. Allt gick att göra från kurragömma i lador och hässjor på sommaren till egentillverkade hoppbackar på vintern och tjuvåka scooter med grannungarna fast man inte fick!;)

Men det är väl inte försent ännu med att återvinna lugnet och börja upptäcka nya äventyr!, även om tiden rullat på.

Så.....nu lovar jag att det ska bli mer fri tid fr o m nu och att ett och annat nytt äventyr kommer farande fr o m 2014 och framåt......

Den där träningsresan ska absolut bli av, i vilken form vet jag inte, men nåt blir det garanterat! Det börjar redan spritta i ben o dagdrömmas om spännande cykelrundor och sköna löppass i främmande land.

Jag har redan börjat med att inte passa några tider över huvudtaget på måndagar, tidlöst klocklös får dagen börja när jag vill:) 

Nä, nu är det på tiden att man letar upp en knalle, funderar lite grann o gör nånting, eller sitter kvar en stund till o låter tankarna flyga fågelfritt iväg.