Skärt, rosa eller anglosaxiskt pink
rätt och slätt. En ren och skär
betraktelse av Midnattsloppet 2014
Så var det då dags igen för min nionde? löpsväng runt Söder(tappat räkningen, kan vara 8 eller 10 också) Strunt samma, det är lika kul, stökigt och jobbigt som vanligt, nu drygt 42000 på startlinjen!!!
Här kommer en kort och klinisk anamnes av min tävlingsdiagnos och dess symtom.
När började det?: jag tror det startade vid 21:20 tiden på kvällen.
Var någonstans var Du då?: på Ringvägen i startgrupp 1C bland många andra med samma symtom.
Hur började det?: med att man skulle svära löpareden och sjunga Kentas "idag är jag stark"! Sen hördes en startknall!
Beskriv förloppet: hög puls från start som blev maxpuls vid Sofia kyrka och Mosebacke. Snabba första 2km som sen blev lite trögare för att sen lätta vid 9km. Fick lätt trängselfobi och refugnoja som kom och gick.
När var det som värst?: uppför ljusväggen strax före och mot Sofia kyrka. Trött innan värsta backen! inte så bra, och efter målgång..;(
När jag upptäckte att jag inte hade nån torr tröja att byta om med.
Och bäst?: efter Mosebacke ned mot Götgatans publikhav där man fick sträcka på benen:), och efter målgång:) Zinkensdamms T-bana o kemtvätt;)
Dina förväntningar/mål?!: sub 45 gick ju bra, men med lite för knapp marginal kanske.
Hjälpmedel: garmin 205, saucony kinvara 3
Planering: lite tempo och intervaller skulle inte skada. Nästa stopp Berlin och Hässelby!:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar