fredag 24 mars 2017

Timetravel Monte Gordo - Ayamonte

Hur lätt är det att få en timme till att försvinna och komma tillbaka, och varför finns det ingen gel på rummet?!?

Dag 2

Börjar känna en viss antydan till lite muskelmättnad, eller rättare sagt "är inget vidare preparerad eller förberedd på att träna flera dagar på raken". Har en aning svårt att ta det lite lugnt och sålla bland passen som TSM och Springtime erbjuder. Men nu försöker jag åtminstone fokusera på löppassen och vara nöjd med det. Kan ett eller annat pass med styrka och rörlighet smyga sig in, så är det bara på plussidan.

Ok, löpning är det som gäller för dagen och det där tröskelpassminnet som jag med svett, kyla och hällregn tog mig igenom för 2 år sen. Det var med TSM 3:30 gruppen som vi kämpa med blåst-regn och där energidepåer signalerade ilsket rött under lång tid. Blev hårtorksuppvärmning av skor och ett hett bad efteråt som belöning, väl behövligt!!!
Men nu, fint väder och en behaglig temperatur som sopade bort det där gamla minnet av slit från förra gången.
Tog det säkra före det osäkra och la mig i en lagom tempogrupp, 4:00-gruppen (inte min/km utan måltid marathon!), som passar min lilla kondis som finns i min kropp för tillfället. Det var lite småputtrigt tempo med många pauser och gott om tid att njuta av diverse vyer längs med vägen via Castro Marim. 
Hem kom vi utan missöden eller borttappade löparen men med tappade kalorier i massor!
    Tröskellöpare på trappan
Just det, glömde att nämna att ett sandigt pass på stranden averkades bland diverse gummiband och TRX-band på förmiddagen också. 
Hann dessutom göra ett passivt pass bredvid "plankan";)
    Passiv rehabträning

Kvällspasset bestod av Szalkais obligatoriska historia om sig själv, nä så var det ju inte! Istället tog han sitt andra alternativ med sina tidigare träningsadepters träningsupplägg. Summan av kardemumman var att vägen till målet är individuellt och inget träningsschema är det andra likt.
Alltså, jag kör på med min minst sagt splittrade form av spontanträning och hoppas på det bästa;)

Dag 3

Nu kommer favoriten Stadiondagen och kortintervaller med lite härligt sviktande tartan, härligt!!! Trögstartad med luftbrist och andningsfrekvens modell högre på det fyra första intervallerna (som vanligt:). Men på något sätt kommer den där berömda "andra andningen" väl till pass på efterföljande tjurrusningar med lite extra syresaldo på slutradens konto.
Lätt joggar man man tillbaka till hotellet och känner sig lyckligt nöjd med sig själv. 
    Intervallnöjdhet på stadion

Dag 4

Morgonjogg på en perfekt platt "ebbad" beach startar upp en morgonseg kropp.
Frukost och sen e viva Espania! Promenix till Vila Real och en missad färja som vanligt! Ok då får man väl fika lite. Den gamla båten stånkar på till den lilla vita staden Ayamonte. Där får absolut inte den obligatoriska  calamares tapasen hoppas över, men däremot en timme som försvinner och kommer tillbaka i Portugal. 

    Vidvinkelseende reflektioner i Ayamonte

Har inget riktigt svar på vart den där timmen håller hus, men nånstans i floden kan den mycket väl härbärgera undanskymd i det fördolda.
Vädret lite växlande men solen kikar fram lite här och där.
    Lätt att leva på en lite luggsliten färja över floden Guadiana

Hemma igen på hotellrummet där jag saknat duschgel och därför skrev en liten snäll lapp om "lite" påfyllning tack! Fick så jag teg......!;)
    Gelfrossa

Imorrn bergspasset......

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar