SanktaClaes...inte helt enkelt: En Maratonkväll på Nalen

Lycka är att ibland förlora sig totalt i musikens och rock&rollens drömvärld. I fredags var en sån stund man kommer att minnas för livet. Jag säger bara Dream Syndicate......dream on.....:)

Maratonträningen fick stå över igår för en skön kväll på Nalen.

Började som sig bör på anrika Nalens restaurang, där kolhydratladdning inleddes med en klassisk Biff Rydberg och en o annan Wisby pilsner.
Mina rock&roll experter/vänner Gänger och Bobo är precis dom som man ska med sig på ett sånt här evenemang. Vi har väl avverkat ett och annat i musiksvängen de senaste 35 åren! Många konserter har det blivit genom åren. Hur många?!? Ingen aning, men siffran 1000 närmar sig nog snart!!?

One of rock’s true heroes of the underground, Steve Wynn!

Så var det då dags för huvudakten Dream Syndicate efter att ett svenskt förband lagt en ljudmatta efter sig (helt ok, men lite lamt).
Tydligen var det 1986 de senast var här i Sverige, så förväntningarna och nyfikenheten var minst sagt monumental. Ibland så finns det band som hållit på alldeles för länge (inga namn nämnda), så man var lite orolig. Skulle de låta och vara lika bra som då?!? Svar:JA!!!!:-)
Med Steve Wynns som frontfigur och leadsångare lyfte Nalen till sfäriska höjder som inte har upplevts innanför dessa väggar sen 50-talet!

Grymma låtar och texter och ett grymt samspelt band, levererad "riktiga" pärlor som sken ikapp med allas våra smilgropar. Jason Victors rundgångsöverstyrande gitarr var fenomenalt läcker!