En lång dags färd mot Midnattsloppet

Hornsgatan är så lång så lång, och jag tittar på klockan med dimmig syn. Vad står det egentligen på klockan? 44 nånting och ljusportalens båge hägrar där framme. Hinner jag sub45 eller? ja, nej det går nog kanske?!?....

Men för att inte gå händelserna i förväg så backar vi bandet 8 timmar och ett maraton som inte går av för hackor. Hur är det möjligt att springa så fort? Och min största undran kommer smygande, kan jag springa snabbt på Midnattsloppet? Man har harvat ett tag nu på tider runt 46 min och det känns väldigt avlägset att man ska dyka ned under 45. Men nån gång borde det väl gå! Nåja, vi glömmer det en stund och tittar vidare på friidrotts-vm där det går undan värre!

Hoppsan vad tiden går, nu måste man åka iväg med tunnelbanan och träffa jobbarkompisen Robban som också ska springa sitt första Midnattslopp, spännande o höra hur det har gått sen. 

Nere i t-banan där man inte är ensam i limegrön tröja o stämningen är uppsluppen hela vägen bort till Ringvägen där pulsen börjar öka rejält. Det blir 10 min uppvärmning runt kvarteren och sen in i startfållan 1C. Där råder en konstigt nog lite tryckt stämning och alla verkar sjukt fokuserade, här kommer det att gå undan är signalerna i kroppsspråk när det värms upp i sista stund. "Idag är jag stark" dånar ur högtalarna o jag hojtar med för extra intalning om att jag faktist är stark! 

Pang där går starten o ruset drar iväg som en stor elektrisk stöt. Jädrans va mkt folk det är o här gäller det att vara på tårna annars får man asfaltskänning modell stenhårt! Första kilometrarna rullar på i ett fasligt tempo, så vid första motlutan känns det att man kört på lite för hårt. Måste ta lugnt annars går det åt pipsvängen hinner jag tänka medans pulsen ligger på max! Kyrkbacken tas med raska steg o på toppen står en änglakör i vitt och skönsjunger. I de smalare gatstumparna där pubarna står tätt hinner man skönja öl-, cigarett o cigarr!-dofter mellan andetagen. Det är inte speciellt många man springer om i det här tempot, förutom nedför där jag flyger fram, inga bromsar där inte. Närmar mig med lite ångest Mosebackemotan, men jag får x-tra krafter av att jag vet att sen bär det utför igen. Pust o stön!!! Där sladdar man ut snyggt på Götgatan packat med folk för att svänga tvärt på St Paulsgatan. Klockan,  vad är klockan??undrar jag och försöker förtvivlat se vad det står på min Garmin. Ser jag rätt vid 9km?! 40:15!? "Snabb" huvudräkning ger då 4:44 sista km inser jag och försöker öka. 

"Hornsgatan är så lång.......Hinner jag sub45 eller?" ........ljusportalen är nära nu och jag kommer att klara det!!:-) Ja!!!! äntligen är man med i sub45. 44:18 blev den officiella tiden. 

Jaha, var gör man nu då?! Inte nåt millopp på ett tag. Nu längtar jag till de lugna söndagarnas långrundor med skönt tempo och med lite mer social löpning. 

/SanktaClaes

Glada grabbar innan start:-)